Incheckningen gick hur bra som helst. Jag har våndats över bagaget hela veckan men när jag väl ställde väskan på vågen så visade den 19.2kg. Jag hade alltså kunnat haft med mig ett par jeans till eller några snygga toppar. Tusan också!!
Väl vid säkerhetskontrollen fick jag säga hejdå till mamma och pappa och några tårar rann ner för våra kinder. Gråtandes klarade jag säkerhetskontrollen med bravur och insåg vilken enorm flygplats Kastrup är. Jag fick gå minst i 10 min (jag överdriver inte) innan jag kom fram till min gate.
Jag hade gott om tid på mig innan flyget skulle ta av så jag gick och köpte mig lite vatten och choklad innan jag satte mig vid gaten. Där satt jag och pratade med en jättetrevlig kvinna från Kanada som lugnade mina nerver. Tiden gick snabbt och det var dags för boarding....trodde vi! Kl var över 12 (planet skulle lyfta kl 12) men vi fick inte gå ombord planet och ingen information fick vi. 30 min gick utan info...direkt tänker pessimisten Natalie "Detta är ett tecken, det är inte menat att jag ska till London". Kvinnan från Kanada övertalade mig om att så inte var fallet och efter många om och men fick vi beskedet om att planet inte skulle få lyfta innan 16.35 pga dåligt väder på Heathrow. OKEJ, dags att sätta på en film eller två på datorn?! Kl 13.30 fick vi nya besked om att vi skulle få boarda kl 14 för att lyfta 14.30. YES!! Väl på planet får vi ytterligare besked om att vi inte får lyfta förrän kl 16 och eftersom vi redan boardat måste vi sitta kvar i planet och vänta i 2 timmar!!! Vilken underbar start på min resa va? Puh...men tur hade jag som satt bredvid en jättecool snubbe som hade en grymt skön inställning till livet. Där satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord och vips var kl 16 och det var äntligen dags för take off =) Väl framme över Heathrow fick vi inte landa eftersom...who knows? Vi körde runt i cirklar över London i 30 min tsm med 5 andra plan i luften. Jag var dö rädd att vi skulle krocka med de andra planen och saken blev ju inte bättre när killen bredvid mig började inbilla mig att det var stridsplan som skulle anfalla oss! HJÄLP
Bagaget kom rullandes på bandet utan problem och Alex (pappan i famlijen) stod och väntade på mig med Sebastian (8-åringen) utanför med bilen. Jag går självklart och sätter mig på "fel" sida av bilen och blir väldigt förvånad över att där finns en ratt vid passagerarsätet?.......snacka om att jag kommer göra om det misstaget igen!!
Nu är jag trött men framme efter en konstig resedag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar