Lyckodag

Äntligen är jag stolt ägare av den ultimata kärleksfilmen "The Notebook". Att jag, Natalie Jägerdal, inte har sett den är bortom mitt förstånd. Jag om någon är galet besatt av romantik och allt som hör där till. Längtar tills jag ska se den! Nere i byn hittade jag även novellen "The Reader" som ligger bakom filmen som nu visas på biograferna runt om i världen. Även denna handlar om kärlek. Jag ska läsa boken innan jag tar mig an filmen!

God morgon!

Jippie, det är helg! Jag håller just nu på att planera kvällen lite mer i detalj med Alex. Jag ser fram emot det jättemycket och tror att det kan bli en riktigt lyckad kväll. =)
Jag håller även på att tvätta en mörk maskin eftersom jag upptäckte att mina underkläder började ta slut i lådan. När jag tänker efter så är det inte så konstigt med tanke på att jag bara har tvättat en gång på 3 veckor.
Mitt CV börjar bli klart. Vet dock inte om jag är riktigt nöjd med det men jag har suttit och pusslat i en vecka med det nu och jag tror inte det blir bättre än såhär. Nu är det bara till att skicka in till jobb och hoppas på det bästa!

When you need some time for yourself!

Muffin, varm choklad och en skvallertidning.

Har dagen kommit då grisar kan flyga?!

Hör och häpna: Jag har haft en helt underbar dag. Inga slagsmål, inga skrik, knappt några diskussioner och solsken! Jag har varit tvungen att nypa mig själv i amren ett antal gånger för att förstå att det hela inte varit en dröm.

-Barnen åt sin frukost och borstade tänderna efter endast 3 tillsägningar (!)
-De satte sig på sina platser i bilen och tog på sig säkerthetsbältena direkt.
-Vid upphämtningen från skolan var alla glada och de delade mer än gärna med sig av sina upplevelser som skett under dagen.
-Alla åt upp sin middag utan klagomål.
-Läxorna gjordes på 1 timme. (REKORD)
-Läggningen var dock en aning besvärlig men hey, man kan inte få allt.
-Jag lägger mig med ett stort leende på läpparna!

Lever för helgerna

Tv-kanaler finns det gott om i detta huset. Varje kanal finns i två "uppsättningar" där samma program visas fast på olika tider och hur perfekt är inte det? Det är nästan omöjligt att missa sitt favoritprogram. Eftersom barnen är förälskade i Disney Channel så har det smittat av sig lite. Det går riktigt roliga serier där och en av mina favisar har blivit "The Suit Life Of Zack & Cody". =)
Helgen närmar sig med stormsteg och det gör mig såååå glad! Lördagkväll blir det nog ett besök på Funky Buddha som är ett uteställe i centrala London. Där väntas gratis vipbord samt drinkar vilket vi har Alexandras pojkväns syster att tacka för. Man ska endas nöja sig med det bästa! Jag ska nog även möta upp en vän jag träffade förra helgen men vi har inte bestämt vad vi ska göra än. Bio kanske?!
I går var jag på jakt efter en ny bok eftersom jag har läst ut "Små citroner gula". Det jag kom fram till var att böcker är extremt dyra i detta landet eller i alla fall i Wimbledon. En pocketbok på REA gick för minst 1oo sek. Sinnes! Jag bestämde mig snabbt för att till helgen försöka hitta en billigare bokaffär eller skaffa mig ett bibliotekskort. Så snål är jag!

Oväder

Jag vaknade precis och när jag steg upp ur sängen för att ta på mig träningskläderna såg jag att det fortfarande vräker ner! Av med kläderna igen och ner under täcket. Movie time! =)

Äventyret bytar spår

Slutet på något innebär alltid att någonting annat tar sin början. Just nu sitter jag och pusslar med mitt CV som ska skrivas på engelska, vilket är lite knepigare än jag trodde. Det pappret plus en bländande intervju ska förhoppningsvis leda till en anställning som gör att jag kan komma bort från denna famlijen utan att behöva åka tillbaka hem till Sverige. Let's face it, här kan jag inte vara kvar och hemma i Malmö finns ingenting att komma hem till. Vännerna är utspridda runt jorden, tränaren har slutat och jag har varken jobb eller skola som väntar förrän till hösten (om jag väljer att söka in dvs).
Drömmen hade varit att packa väskorna och dra ner till Bali för att leva livet och då helst med en viss person vid min sida. Drömmen kanske blir till verklighet någon dag men troligtvis inte inom en snar framtid. Tillbaka till den verkliga verkligheten och den utspelar sig här i London. Jag tänker mig ett jobb, vilket som helst, samt ett litet place där jag kan sova, äta och förvara mina saker. Mer än så behöver jag inte! Vi får väl se vad som väntar mig...

Where do I go from here?

Knappt någon sömn i natt heller. Har haft svårt att sova om nätterna sedan jag kom hit. Det beror väl på att man har svårt att koppla av helt då man befinner sig i någon annans hem. Tur att jag har Sixten liggandes bredvid mig så att jag kan få en liten känsla av trygghet.
Att ge sig iväg helt på egen hand kan vara svårt. På förhand tror man sig vara stark och redo att möta världen men när man väl gett sig av känner man sig väldigt liten och osäker. Så är det i alla fall i mitt fall. Jag har varit i London i snart 3 veckor och det har varit en känslomässig berg-och dalbana. Stunderna utanför famlijens husväggar har varit helt underbara. Jag älskar staden och människorna som man möter på gatorna. Nästan alla får en att känna sig så enormt välkommen och uppskattad. Inga sneda blickar eller dumma kommentarer utan bara leende läppar och vänligt bemötande. Tiden med famlijen har å andra sidan inte varit någon trevlig upplevelse. Föräldrarnas personligheter har jag inga problem med, de är hur trevliga som helst men deras syn på uppfostran är märklig. Inga regler existerar och barnen kan därför göra precis som de själva vill, vilket oftast resulterar i problematik. Skrik, tjat och gråt är inte vad jag kom till London för att uppleva. Jag har fått nog av detta!

Måndag igen

God morgon för andra gången i dag! Vaknade nyss av att mamman i famlijen knackade nätt på min dörr. När jag vaknar upp här brukar det vara med två olika tankar/känslor. Den ena är positiv och den andra lutar mer åt det negativa hållet: "Fan vad underbart, jag är i London" vs "Vad fan gör jag här egentligen?". Den sistnämnde tanken kommer oftast när barnen väcker mig genom skrik eller annat oväsen. Man kan inte föreställa sig hur mycket barnen gormar i denna famlijen om man inte själv är på plats och upplever det. Helt sanslöst!

Lördagskvällen blev lyckad. Vi var fyra tjejer som inte tidigare träffats som gick ut och dansade tillsammans. Vi var först hemma hos Frida och drack lite vin samtidigt som vi bekantade oss med varandra. Sedan bar det av till "Tiger Tiger" som är ett stort uteställe med typ 5 dansgolv. Där var fullt med folk, gick knappt att ta sig fram i folkmassorna. Kvällen i korthet bjöd på dricka, dans och massa nytt folk. Riktigt skoj!

I dag har jag faktiskt lite hemlängtan...

I'm fine!

Jag kom hem i natt, gratis till och med! Det var en kanonkväll och jag skriver mer i morgon. Nu är jag trött och måste sova. Har en del sömn att ta igen...

(Ett kort inlägg för att lugna allas nerver)

Utgång

Snart bär det av till Kensington där det vankas förfest sedan kommer vi dra vidare till...Fulham? Who knows were we'll end up. En spännande och intressant kväll/natt har jag framför mig. Jag är säker på att det kommer bli superkul. Det blir ju vad man gör det till!
Eftersom jag endast varit här i två veckor, exakt i dag, är frågan hur jag tar mig hem från kvällens bravader ganska stor. Som pappa skrev i mailet till mig: "Man kommer alltid hem någon dag". Jag har valt att inte oroa mig utan bara ta det som det kommer. Det löser sig!

Hoppas ni får en trevlig lördagskväll!

Barnvakt

Kvällen har jag spenderat hemma med barnen. Varje fredag har Z simning dirket efter skolan och vi andra får snällt sitta vid sidan av och titta på. Min uppmärksamhet riktas nog mer åt läraren än åt barnen om jag ska vara ärlig=)
Efter simningen vankades tjejkväll eftersom S är på en sleep over hos bästisen. Det blev pizza, chips samt TWISTER! Det spelet är mer krävande än man tror, i alla fall om man spelar mot viga 10-åringar. Jag önskar att jag också vore så flexibel. De slog mig fair and square!
Nu ska jag sätta på en film innan jag går till sängs. Eller kanske läsa ut min bok? Nej, den får nog vänta tills i morgon.

Små citroner gula!

Jag läser just nu en bok som jag verkligen fastnat för. I går när jag skulle gå till sängs kunde jag inte lägga den åt sidan. Det var meningen att jag skulle läsa några enstaka sidor eftersom klockan var ganska mycket men det slutade med att jag läste 80 sidor. "Bara ett kapitel till" sade jag tyst till mig själv flera gånger innan jag förmådde mig att lägga ner boken på golvet och stänga ögonlocken. Att somna var ovanligt svårt i går eftersom jag låg och analyserade boken in i minsta detalj. Den handlar om en helt vanlig stockholmstjej som råkar ut för hemska, dock vardagliga saker i livet. Först lämnar hennes kille henne för en annan tjej, sedan blir hon antastad på jobbet och avskedad. Ledsen som hon blir kämpar hon sig igenom detta och får ett nytt jobb samt lyckas komma över ex-pojkvännen när hennes mamma är med om en bilolycka och dör (!). Stackare. En vecka efter mammans död kommer exet tillbaka och svag som Agnes är faller hon tillbaka in i hans äckliga famn trots att hon egentligen inte vill. Jag blir så uprörd. Varför gör du så mot dig själv Agnes? Stå på dig och släng ut den jävlen!!

(F5)

När man inte har möjligheten att se matchen på tv så får man följa den på annat vis; SR.se - Nyhetskanalen.se - Hotmail. Uppdatera, uppdatera, uppdatera!

FAN, men Sverige stod upp bättre än förväntat. Bra jobbat!

Snacka om att vara bortskämd hemma!

Hemma i Sverige hade jag pratat med en coach som lät riktigt bra. Klubben hade bra träningsanläggningar och en del duktiga tjejer som sprang 100m, alltså helt perfekt för mig. När jag väl kommer hit inser jag att resan till träningen skulle ta mig 2 h och därför uteslöts det träningsalternativet helt. Jag har hittat en utomhusarena här i Wimbledon och har vid tre olika tillfällen åkt ner för att prata med någon ansvarig, dock utan tur. Första gången kom jag in på arenan men det var blåst på folk, inte en själ syntes till. De två andra gångerna kom jag inte ens in på arenan. Jag gick då in på Wimbledon Tracks hemsida och såg att en klubb hyr arenan 3 gånger i veckan. Nu är mitt mål att gå ner dit under någon av de tillfällena och se om det är något för mig och hur mycket det i så fall skulle kosta. Pengar är nämligen ett stort problem för mig när det kommer till gym. Alla gym här är nämligen så fruktansvärt dyra! Jag har besökt tre stycken gym som alla kostar minst 1000kr i månaden och då vill de även att man ska binda sig i minst 6 månader. Suck...
Med tanke på alla svårigheter gällande träningen så har jag gått och blivit bästa vän med parken som ligger ca 500 m från huset. Parken + Natalie + Ipoden = SANT!
En annan sak jag märkt är att man blir sjukt kreativ när man inte har några redskap att använda sig av...

Ack

Såg precis på handbollsmatchen mellan Kroatien - Spanien. Om det är Kroatien som är otroligt bra i samband med att Spanien har en dålig dag vet jag inte. Men spelar Kroatien denna bländande handboll i morgon så har Sverige ingen chans. Publiken är inte nådig heller, jisses vilket tryck det var i hallen! (VM spelas i Kroatien)

Usch, vilken jobbig dag detta har varit! Vill gå och lägga mig så att jag kan vakna upp till en ny dag i morgon..

Vilken morgon!

Redan när jag vaknade hade jag en känsla över att morgonen skulle bli tuff och tyvärr hade jag rätt. Allt började med att S inte kunde hitta sin track suit så då fick jag springa runt och leta efter den. Väl nere vid frukosten ville S inte äta brödet sedan ville han inte gå och borsta tänderna. Detta resulterade till att vi var senare än vanligt till bilen. När vi kom ut till bilen brakade helvetet loss på riktigt. Z vägrade att sitta i sin barnstol och började stor gråta, slåss och skrika. Det var totalt omöjligt att få henne att sätta sig ner och än mindre få på henne bältet. Förbannad som jag blev började jag köra trots hennes skrik. Fick henne att sitta ner genom att sätta på hennes favoritlåt på stereon. Tack vare bra trafik kom vi precis i tid till skolan. Fan vad trött jag blir...

God natt

Idrottsgalan!

En gång om året sitter jag, oftast ensam, och snyftar framför tvn och idrottsgalan. Inget imponerar på mig mer än kvinnor och män som kämpar dagarna i ända för att uppnå sina innersta drömmar. De som sedan verkligen uppnår drömmarna förtjänar varje sekund i rampljuset. Ibland kan jag dock bli frustrerad på juryn som röstar fram vinnarna i de olika kategorierna. I vissa lägen känns det nämligen som att de sympatiröstar fram somliga. För att ta ett exempel från årets gala; Årets manliga idrottare. Hur kan Robert Karlsson vinna framför Zlatan? Jo, för att Zlatan fått så många andra utmärkelser tidigare som inte Karlsson fått. Det Zlatan har åstakommit detta år är mycket större än Karlssons framgångar. One word: Sympati...

Nu vet jag om att mitt friidrottsintresse säkert gör att jag känner mer för friidrottare än jag annars skulle gjort. Men HALLÅ, Sanna sätter världsrekord i en sprintdistans och får inte en enda utmärkelse! Hon kämpar sig tillbaka från en skada och står på startlinjen i OS. Hade hon inte trillat på häcken är jag övertygad om att hon hade tagit medalj. Vad mer begär folk att man ska göra?!

Robert Gustafsson briljerade i år igen!

(YES, SÅ GLAD JAG ÄR ATT SVT PLAY FINNS!)

Chocolate Chip Cookies!

Efter en dag med barnen brukar mina krafter ofta vara slut och begäret efter något sött stort. Ni som känner mig vet att jag är otoligt svag för choklad och varje kväll avslutar jag med en chocolate chip cookie. Dålig vana? Neej, jag föredrar att se det som en god vana!

Heja Sverige

Handbolls-VM är i full gång och jag kan inte se några matcher! =( Jag följer Sverige flitigt via internet men lite tv-bilder hade suttit fint. Jag gick in på tv4.se och såg att man kunde titta på videoklipp från matcherna, blev hysteriskt glad! När jag väl klickade på länken så fungerade det inte...ahhhh, frustrerande.
"Due to rights limitations, this video cant be offered in the country or region where you are located."

Handboll är uppenbarligen inte en intressant sport för engelskmän då de inte verkar sända turneringen.



I dag fyller Ann år. GRATTIS!

The Car!

Helg!

Redan söndag?
Gårdagen blev riktigt lyckad. På dagen strosade jag och Natti omkring på Oxford Street i några timmar. Mest tid spenderade vi såklart inne på Primark. Love it! För er som inte vet vad det är så är det en jättestor affär som är sjukt billig. Man kan köpa t-shirts för 1-2 pund och skor för 8-10 pund. Himmelriket för tjejer med andra ord! Jag lyckades hålla mig i skinnet och spenderade bara 30 pund och för dem pengarna fick jag väl 10-15 plagg/saker. Sinnes!
På kvällen stack vi hem till Nattis place och delade på en flaska vin som sedan blev till två flaskor, några shots och öl. Hon bor på ett Hostel där de har en bar på första våningen så där hängde vi hela kvällen med en massa sköna människor. Riktigt kul hade vi och i dag mår man som man förtjänar =)

Nu ska jag lägga mig i sängen och sätta på en bra film och verkligen njuta av mina sista lediga timmar av denna helg! I morgon börjar en ny vecka och klockan kommer ringa 06.30...

En vecka avklarad!

En hel veckas arbete avslutades i går med att sitta barnvakt medan föräldrarna roade sig inne i stan. Det gick hyfsat smärtfritt måste jag säga. Den yngsta gick och lade sig ganska tidigt och eftersom det är hon som står för de mesta av svårigheterna blev kvällen lugnare än väntat. Jag och S spelade lite onlinespel på datorn medan E och hennes kompis spelade nintendo. De gick till och med och borstade tänderna alldeles fivilligt (!)
Veckan annars har varit ganska jobbig. Mycket nya saker att ta till sig och en ny miljö att vänja sig vid. I detta huset har de en annorlunda syn på uppfostran än den jag är van vid. Regler? Don't exist...! Det gör det svårt för mig att få barnen att göra läxorna, ha bälte på sig i bilen eller få dem att ta på sig jackorna.

Ska snart iväg och möta Natti för lunch och sedan en runda i stan, Oxford Street! Ska bli sååå skönt att få lite för mig själv och shoppa loss. Fick betalt i dag och hur mycket av den lönen som är kvar i morgonkväll får vi se...=)

(Vädret är riktigt fint i dag, 7-8 grader och strålande sol)

Bildextra!

För alla er nyfikna varelser som undrar hur hemmet ser ut:

Mitt rum. Sängen är extremt skön!

Mitt badrum bestående av badkar, duschkabin och toalett

Tv-rummet

Vardagsrummet

Ytterligare ett vardagsrum

Köket

Middagssalen

Nu har ni fått se en del av huset. Det som inte finns med här på bild är barnens två rum, föräldrarnas rum, kontoret, matsalen i köket, tvättstugan samt ytterligare 4 badrum! Ingen aning om varför det finns så många badrum men men...

Vänstertraffik

Efter att ha kört bil här i snart en vecka inser jag att taxichaffisarna i Malmö inte beter sig så hemskt trots allt. Att köra i Malmö city är ingenting jämfört med London. Här är fruktansvärt mycket traffik i princip dygnet runt och alla kör som om de ägde vägarna. Inte nog med det så är gatorna extremt smala vilket inte är så skoj med min stora bil!! Än så länge har jag bara kört in i två/tre saker....ooppss! (Som tur var blev det inga märken på bilen).
Själva vänstertraffiken har inte varit ett problem för mig eftersom man oftast kan följa strömmen. Rondellerna är i och för sig lite speciella då högerregeln gäller. Jag blir alltid lika ställd när jag kommer fram till en rondell och det är bilar som stannar mitt i för att släppa in mig.
Famlijen L's parkeringsplats/garage är lite inhängnat och för att komma dit måste man backa in i en jättesmal gång som är ca 20m sedan fickparkera på en väldigt liten yta! Detta måste jag göra minst 2 ggr om dagen och jag är livrädd för att skrapa bilen mot väggarna i gången. Skit läskigt!!!!

My ride!

En helt vanlig dag i London!

Min dag börjar 06.30 då alarmklockan ringer. Efter en snooze stiger jag mot min vilja upp ur den sköna sängen. Snabbt klär jag på mig och springer ner till frukosten där barnen ska fodras. På morgonen är det lite kaos då alla måste få på sig rätt uniform och väskorna ska packas med diverse saker. 07.45 ska alla sitta i bilen (vilket inte alltid går så bra). Körningen till skolan är lugn. Barnen är trötta på morgonen och sitter tysta på sina platser. Traffiken däremot kan vara riktigt hemsk. Det kan ta allt mellan 10-40 min till skolan!
När jag kommer hem från skolan sätter jag mig och äter min frukost i lugn och ro innan jag städar undan i köket. Vad jag sedan gör under förmiddagen varierar. Antingen sover jag, tittar på tv, tränar, promenerar runt eller lunchar med mamman i huset.
Vips så är klockan 14.45 och kaoset skall börja igen. Jag kör till skolan och hämtar upp barnen. Eftersom de går i privatskola måste man gå in på skolområdet och hämta upp varje barn vid deras klassrum. Brukar ta 1 timme då alla inte slutar samtidigt. Sedan har vi en helvetes bilresa hem. Den yngsta skriker och gormar ALLTID! Dessutom vägrar hon sitta på sin plats med bälte på.
Väl hemma äter vi middag tillsammans och sedan är det läxläsning som gäller. Från min sida blir det mest tjat i 2 timmar om att "gör man inte sina läxor så lär man sig ingenting....etc". Skolan sätter ganska höga krav på eleverna men betalar man X antal pund i månaden för barnens utbildning borde den vara jävligt bra! Vi fick hem en lapp från läraren där det stod att S var tvungen att klippa sig då hans lugg var för lång annars skulle han inte få gå kvar (?). Hade en lärare sagt det till en elev i Sverige hade han väl blivit stämd för påhopp eller liknande.
Efter läxorna, som oftast bara blir halvgjorda, är det dags för bad och sedan bingen! Vid detta laget är klockan 19.00 och jag är fri att göra vad jag vill. Nu när jag inte lärt känna någon sitter jag mest hemma och tittar på film och bläddrar i svallertidningar som mamman köper väldigt många av. De aktiviteterna skall snart bytas ut mot att gå på café/pub med crazy people!

THE END

Kulturkrock!

Efter att ha spenderat några dagar med famlijen L inser jag hur stora klasskillnader det finns. Jag har sett det på tv och läst om det i tidningar men aldrig har jag upplevt det, tills nu! Att bo på femte våningen har jag absolut inga problem med. Saken är bara den att jag är van vid att de fyra våningarna under mig inte tillhör mig utan andra människor som jag inte känner. Det kommer nog ta ett tag att vänja sig vid tanken att man bor i ett hus med fem våningar där man har tillgång till alla!! Sedan har vi även deras andra hus i Schweiz, plasma-tvn, ferrarin and so on...

God natt!

Flygresan!

Incheckningen gick hur bra som helst. Jag har våndats över bagaget hela veckan men när jag väl ställde väskan på vågen så visade den 19.2kg. Jag hade alltså kunnat haft med mig ett par jeans till eller några snygga toppar. Tusan också!!
Väl vid säkerhetskontrollen fick jag säga hejdå till mamma och pappa och några tårar rann ner för våra kinder. Gråtandes klarade jag säkerhetskontrollen med bravur och insåg vilken enorm flygplats Kastrup är. Jag fick gå minst i 10 min (jag överdriver inte) innan jag kom fram till min gate.
Jag hade gott om tid på mig innan flyget skulle ta av så jag gick och köpte mig lite vatten och choklad innan jag satte mig vid gaten. Där satt jag och pratade med en jättetrevlig kvinna från Kanada som lugnade mina nerver. Tiden gick snabbt och det var dags för boarding....trodde vi! Kl var över 12 (planet skulle lyfta kl 12) men vi fick inte gå ombord planet och ingen information fick vi. 30 min gick utan info...direkt tänker pessimisten Natalie "Detta är ett tecken, det är inte menat att jag ska till London". Kvinnan från Kanada övertalade mig om att så inte var fallet och efter många om och men fick vi beskedet om att planet inte skulle få lyfta innan 16.35 pga dåligt väder på Heathrow. OKEJ, dags att sätta på en film eller två på datorn?! Kl 13.30 fick vi nya besked om att vi skulle få boarda kl 14 för att lyfta 14.30. YES!! Väl på planet får vi ytterligare besked om att vi inte får lyfta förrän kl 16 och eftersom vi redan boardat måste vi sitta kvar i planet och vänta i 2 timmar!!! Vilken underbar start på min resa va? Puh...men tur hade jag som satt bredvid en jättecool snubbe som hade en grymt skön inställning till livet. Där satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord och vips var kl 16 och det var äntligen dags för take off =) Väl framme över Heathrow fick vi inte landa eftersom...who knows? Vi körde runt i cirklar över London i 30 min tsm med 5 andra plan i luften. Jag var dö rädd att vi skulle krocka med de andra planen och saken blev ju inte bättre när killen bredvid mig började inbilla mig att det var stridsplan som skulle anfalla oss! HJÄLP
Bagaget kom rullandes på bandet utan problem och Alex (pappan i famlijen) stod och väntade på mig med Sebastian (8-åringen) utanför med bilen. Jag går självklart och sätter mig på "fel" sida av bilen och blir väldigt förvånad över att där finns en ratt vid passagerarsätet?.......snacka om att jag kommer göra om det misstaget igen!!
Nu är jag trött men framme efter en konstig resedag!

Sista dagen - sista kvällen

Om 24 timmar är jag på väg mot Kastrup och flyget. Nerverna är inte längre tyglade och under kontroll utan de flyger hej vilt inom mig. Hur kommer flygresan gå? Hur kommer första mötet med famlijen att bli? Hur kommer min första blitur i vänstertrafiken att gå? Frågorna är många och svaren kommer inom kort!

Min sista dag i Sverige (på ganska lång, obestämd?, tid) har varit mysig. Jag vaknade i morse och begav mig då till atleticum för ett bra träningspass. Sedan bar det hem för att packa, ta ett långt bad och några hejdån via telefon/msn. På kvällen kom farmor förbi på trerättersmiddag och "På Spåret". Nu har jag bara några timmar kvar på denna dag och de kommer gå till att packa det sista!

Jag kommer inte kunna sova många timmar i natt....

Lättvikt

Hur packar man 20kg för sju månader? Den gränsen överskrider man ju när man ska iväg på semester i EN vecka. Jag har kommit fram till att det kommer vara totalt omöjligt för mig att hålla mig till 20kg. Efter att ha kommit fram till detta hamnar jag i ett litet dilemma;

1. Jag skulle kunna packa en extra väska med 10kg men priset jag då får betala per överviktskilo är löjligt dyrt!

2. Jag skulle kunna packa en extra väska med 20kg som pappa tar med sig när han kommer på visit. Jag vet inte när han kommer och om jag kan vara utan mina saker tills dess!

Om två dagar vet vi vilket alternativ jag valt..

Nedräkning!

Nu är det inte många dagar kvar innan jag beger mig av till London och mitt lilla äventyr. På lördag kl 12.00 lyfter mitt plan från Kastrup och två timmar senare kommer det att landa på Heathrow. Just nu finns det cirka en miljon olika tankar som flyger omkring i huvudet på mig. Jag vill sova för att få en chans att koppla av men tankarna blir då till drömmar och ingen som helst avkoppling blir det!
Jag har börjat att säga mina "hejdån" till folket här hemma vilket har visat sig vara betydligt jobbigare än jag kunnat ana. Många tårar har fallit ner för mina kinder och många tårar finns fortfarande kvar för att fällas.
Det är sagt att jag ska komma hem till sommaren men ingen kan till 100% veta att det kommer bli så. Tänk så stormtrivs jag i London och bestämmer mig för att stanna kvar? Det kan i och för sig även bli tvärt om att jag vantrivs något fruktansvärt och kommer hem efter endast en månad. Who knows?!

Oavsett hur länge mitt äventyr varar kommer ni att kunna följa mig här på bloggen. Ska göra mitt bästa för att hålla er uppdaterade!